Etikettarkiv: Utveckling

Väljer det vackra

Emellanåt haglar larmen kring sociala media och retuscherad reklam skadligheten i jämförelser och att tro att livet är så perfekt för alla andra.

Måste det vara så? Det finns en uppsjö av allt att ta del av kan vi då inte fokusera på att just välja? Till största delen har jag valt bort sociala media, andra individer väljer på annat sätt.

Däremot konsumerar jag nyheter på många sätt och i olika kanaler. Sällan positivt utan en översköljning med krig, kris, katastrof och utmaningar. I det egna livet uppstår i högre eller lägre grad och fluktuerande över tid sorger, besvikelser och problem.

Motvikt till detta finns musik, teater, filmer, böcker, konst och mycket mera för att skänka en stund av lycka, glädje, njutning eller vila från allt det andra.

Det händer att jag landar in på olika sociala media sidor med vackra interiörer eller exteriörer, trädgårdar och solnedgångar eller vacker mat med människor som är tillfreds och trivs. Det skänker glädje i sinnet och ett lugn där inget skaver. Vackert och tillrättalagt. Jag ser en bit av verkligheten där det kan vara så det som finns utanför bilden syns inte just i stunden.

Jag styr helt och hållet själv vad jag vill titta på och när jag vill göra det. Scrolla på olika företags hemsidor med vackra kläder eller inredningar kan vara en lisa för själen där färger, former och mönster omfamnar mig. En stund att drömma sig bort och pausa.

Fantasin kan hjälpa att projicera vackra bilder även på den dystraste omgivning för att orka ta nästa tag.

En bild ljuger aldrig brukar det sägas. Såklart sant men motivet väljs alltid vad syns och inte och ur vilken vinkel. Vad spelar det för roll vad som är utanför bilden?

Samtidigt finns budskapet om att alla skall vara lyckliga och lyckade hela tiden vilket varken är möjligt eller önskvärt.

Vackra bilder väljer jag att tanka energi ur för att må väl. Skärvor av verkligheten är både vackra och harmoniska.

Annons

Minnet städar fel

Dagen börjar med en nyhetssändning på tv som följs av en väderprognos jag verkligen är intresserad av. Omedelbart prognosen är slut har jag glömt innehållet.

En tågresa är bokad på morgonen jag tittar i mobilen efter vagn och sittplats lägger ner mobilen för att genast ta upp den igen då jag glömt.

De tre sakerna jag dagen innan skulle köpa i affären gick inte att komma ihåg utan att skriva ner dem.

Dessa små saker viktiga i stunden och som jag egentligen prioriterar att minnas verkar omöjligt att komma ihåg.

När som helst kan jag rabbla tyska prepositioner som styr ackusativ och dativ eller för den delen Jacobs tolv söner. Inte något som spelar roll för mig. Ibland fastnar någon låt i hjärnvindlingarna som tycks gå på ständig återupprepning utan att kunna städas ut.

Inte något av detta önskar jag minnas ändå gör jag det och tappar andra viktigare saker jag vill ha i minnet. Varför städar hjärnan ut fel saker och behåller det jag inte vill ha eller behöver?

Plötsligt överraskar minnet en annan gång genom att ge mig svaret på något jag ibland sökt efter för veckor sedan och slutat tänka på, med händerna i diskbaljan dyker från ingenstans det tappade namnet upp i mitt huvud utan att jag vetat att jag tänkt på det.

Vad lärde du dig?

Vad lärde du dig? Denna fråga ställs i alla möjliga sammanhang. Vad betyder det och vad vill frågeställaren att det mynnar ut i?

Ofta handlar det om svåra situationer som vad lärde du dig av olyckan eller sjukdomen du eller någon nära råkade ut för.

Vad lärde du dig av att bli mobbad, av skilsmässan eller branden?

Allt som inte förgör härdar heter det, är det möjligen grunden till frågan?

Någonstans i livet finns en bråkstake eller en energitjuv att hantera kanske en situation snarlik en tidigare som hanterats. En utmaning mer att beskriva som en utmattning. Erfarenhet läggs till erfarenhet många gånger ganska lika medan livet pågår. Situationer och personer som skapar energiläckage men med begränsad möjlighet att påverka eller förändra.

Det händer att jag ibland vill svara på frågan vad lärde du dig med absolut ingenting men jag fick erfarenheter som jag inte vill ha som inte gick att värja sig emot.

Inlyssnande och lyhörd

Just så vill vi att du skall vara inlyssnande och lyhörd. Så står det ofta i platsannonser och det talas positivt om dessa egenskaper hos chefer, medarbetare och företag i förhållande till kunder och gäster.

Vem vill ha en lyhörd bostad?

Var sak på sin plats och rätt egenskap vid rätt tillfälle.

Är det verkligen lyhördhet som efterfrågas? Innebär det samma sak som med en lyhörd lägenhet att saker hörs både det som önskas och annat som inte går att värja sig emot. Vissa hemligheter får man såklart reda på och verkligt inhörande i andras liv vilket kan gå att handla strategiskt efter i vissa fall utefter vilken information som framkommit.

Inlyssnande att aktivt lyssna på andras argument, känslor och vilja det är en tilltalande egenskap. Lyssna och ta sig tid samt att bry sig om andra människor på detta sätt.

Vad händer sedan?

Den frågan ställer jag ofta när någon beskriver sig som inlyssnande och lyhörd. Vad händer med informationen som samlats i ett mänskligt ämbar? Kanske rinner en del ut omedelbart genom botten eller över kanten då det är överfullt, eller inte. Finns det motstridiga saker i allt som lyssnats in? Vad händer då? Får alla som de vill eller kanske ingen?

Några är säkert nöjda med att ha blivit lyssnade på de flesta troligen inte nöjda med enbart det utan väntar på en fortsättning efter att ha tagit någons inlyssnande och lyhörda förmåga i bruk. Någonstans finns en förväntan.

Frågan är vad händer sedan när någon varit inlyssnande och lyhörd och vad händer med den personen som bär all informationen?

Presentvånda

Presenter att få och att ge i bästa fall till glädje för både givare och mottagare. Det låter så enkelt men är det så och finns det inte även andra intressenter? Någon som känner sig förbisedd eller rentav förorättad som fick en sämre present än någon annan eller ingen alls. Hur tas testamentet emot?

Jag lyssnade på en intervju med författaren Ia Genberg som pratade om makten i att ge. Vem har möjlighet att ge? Det ger ett övertag. Vem ger bäst presenter som passar mottagaren. Går det att återgälda?

Intervjun fick mig att fundera vidare på presenter.

Vilken situation hamnar mottagaren i och finns det andra som tappar givarkraften för det finns alltid de med bättre presenter? Blir det en tävling vem som känner mottagaren bäst genom att lyckas pricka det personen blir gladast för.

Då jag var liten önskade barn sig olika saker vid vissa tidpunkter uppfylldes en del och annat inte somligt ficks mer för nytta nu eller i framtiden än för glädje för stunden. Givaren möjligen mer till freds än mottagaren.

Idag finns barn i min närhet utan direkt några önskelistor. De hoppar över det steget och blir mogna vuxna som redan har allt utan att passera de andra stegen. Bortskämda som redan har allt så de inte behöver önska sig något? Nej, jag skulle inte kalla dem för bortskämda. Dagens överflöd är relativt nytt och något denna generation i stort sett är den första att behöva hantera. Där givandets vilja blir så stort att mottagaren måste sätta stopp. Där givaren inte når givarens glädje då tacksamheten uteblir.

Vad är då givarens glädje? Ett visst mått av makt finns det i detta att ge något av förväntan på tack och lycka förväntas av den som mottar kanske något som inte efterfrågas. Visst finns det en viss förväntan på en positiv reaktion då vi ger även då det gäller sådant vi själva inte längre vill ha.

Vi blir lärda att tacka fint även för sådant vi inte vill ha trots att en mottagare kan sitta med ett mindre berg av gåvor att hantera som varken är till gagn eller nytta för personen.

Gåvor kan vara annat än saker och upplevelser ren omtanke kan räcka långt. Personligen blir jag glad då någon minns att jag föredrar mineralvatten utan tillsatt smak. Det är en omtanke någon har intresserat sig för mina preferenser och dessutom lagt det på minnet.

Jag överhörde ett telefonsamtal där personen med viss frustration i rösten sa att men jag är ju inte här. Jag log för mig själv. Personen var här men inte där. Personens mentala närvaro var definitivt där men denna gång räckte inte det även om viljan fanns.

Presenter något av det svåraste att ge och att få. Ordets betydelse handlar om närvaro vara här i medvetandet. Just det en gåva i sig.