Alla inlägg av Sissella

Verksam som chef inom idéburen sektor och aktiv i förtroendeuppdrag. Twittrar som Trädgårdsbetraktaren,@tradgardbetrakt.

Djurgården i vitsippornas tid

På baksidan av huset där jag växte upp blommade vitsipporna i stora hav i alkärret under våren, eftersom detta var i Göingebygden kallades det alekärret.

Varje år ger jag mig ut för att ersätta barndomens vitsippshav i år tog jag cykeln via Strandvägen till Djurgården en halvsolig söndag i mitten av maj.

Cykeln fick stanna vid Nordiska museet, de stora rabatterna mittemot museet stod ännu tomma, med vattnet till vänster passerar jag ett par restauranger. Alldeles därefter är det vitt av vitsippor i backarna. Jag tar vägen upp till höger och in på Rosendal. Kön till caféet är för lång för att jag skall vilja ställa mig i den. Några enstaka äppelträd blommar men det mesta är i knopp.

Några steg längre fram ligger det lilla slottet Rosendal med den stora porfyrvasen på baksidan, vid foten av denna blommar påskliljor liksom på andra ytor ikring. Härifrån syns den ganska nya bron över kanalen. Jag går ner till vattnet och fortsätter framåt men först fastnar jag för ett vitt blommande hav denna gång pingstliljor och inte vitsippor. Väl nere vid vattnet tilltar vitsipporna i vita mattor och en frodig grönska på båda sidor om gångvägen. Träden har ännu inte riktigt spruckit ut. På andra sidan kanalen passeras Stockholms Roddförening innan det strax går att se till Fjäderholmarna över det spegelblanka vattnet. Jag rundar udden och ser över till Nacka på andra sidan.

Vid Blockhusudden ligger ett café trivsamt vid vattnet med sittplatser både inne och ute. Kamerans batteri behöver laddas och det ordnar jag medan jag fikar. Förundras över hur väldigt stora svanar är. En av dem står på en klippa som stundom är helt under vattnet. Svanen viker ihop sig på toppen av klippan och åker rutschbana ner i vattnet och guppar iväg.

Innan jag når Waldemarsudde ser jag inga fler vitsippor. Vid slottet blommar tulpaner, påskliljor och hyacinter och mycket annat i klara kraftfulla färger. På väg till Ektorpet en bit från slottet blommar mängder av vitsippor. Utecaféet vid Ektorpet bjuder på lugn och harmoni och en vacker utsikt in mot Stockholm och över båtar i hamnen.

Snart passerar jag Skansen och Gröna Lund även här finns vitsippor i vägkanten.

Cykeln återser jag vid Nordiska museet och det är dags att cykla hemåt. Inte riktigt samma sak som den enorma vitsippsmattan från min barndom men jag är ändå nöjd med årets vitsippsutflykt till Djurgården.

Väljer det vackra

Emellanåt haglar larmen kring sociala media och retuscherad reklam skadligheten i jämförelser och att tro att livet är så perfekt för alla andra.

Måste det vara så? Det finns en uppsjö av allt att ta del av kan vi då inte fokusera på att just välja? Till största delen har jag valt bort sociala media, andra individer väljer på annat sätt.

Däremot konsumerar jag nyheter på många sätt och i olika kanaler. Sällan positivt utan en översköljning med krig, kris, katastrof och utmaningar. I det egna livet uppstår i högre eller lägre grad och fluktuerande över tid sorger, besvikelser och problem.

Motvikt till detta finns musik, teater, filmer, böcker, konst och mycket mera för att skänka en stund av lycka, glädje, njutning eller vila från allt det andra.

Det händer att jag landar in på olika sociala media sidor med vackra interiörer eller exteriörer, trädgårdar och solnedgångar eller vacker mat med människor som är tillfreds och trivs. Det skänker glädje i sinnet och ett lugn där inget skaver. Vackert och tillrättalagt. Jag ser en bit av verkligheten där det kan vara så det som finns utanför bilden syns inte just i stunden.

Jag styr helt och hållet själv vad jag vill titta på och när jag vill göra det. Scrolla på olika företags hemsidor med vackra kläder eller inredningar kan vara en lisa för själen där färger, former och mönster omfamnar mig. En stund att drömma sig bort och pausa.

Fantasin kan hjälpa att projicera vackra bilder även på den dystraste omgivning för att orka ta nästa tag.

En bild ljuger aldrig brukar det sägas. Såklart sant men motivet väljs alltid vad syns och inte och ur vilken vinkel. Vad spelar det för roll vad som är utanför bilden?

Samtidigt finns budskapet om att alla skall vara lyckliga och lyckade hela tiden vilket varken är möjligt eller önskvärt.

Vackra bilder väljer jag att tanka energi ur för att må väl. Skärvor av verkligheten är både vackra och harmoniska.

Södermalm runt och Långholmen

Över Västerbron med utsikten över Stadshuset, Riddarholmen och Norrmälarstrand trampar jag cykeln. Nästan över på andra sidan passeras Långholmen där de flesta båtarna ligger på land och kanalen är i stort sett tom.

Cykeln ställer jag på Långholmsgatan tar trappan ner till vattnet och går till vänster. Nästan omedelbart ser jag bron till Reimersholme men håller mig till Södermalm. På uteserveringarna vänder gästerna ansiktena mot solen. Ett par serveringar ligger på vattnet Loopen är öppen medan Pontonen meddelar att de öppnar 29 april.

I Tantolundens koloniträdgårdsområde blommar vårlökar längre fram på slänterna står stolta vitsippor även precis utslagen magnolia finns i koloniträdgårdarna. I vattnet finns både brygga och hopptorn med utsikt mot höghusen på Liljeholmskajen.

Strax nedanför Årstabron finns flera matvagnar på en grusplan solen gassar en glass lockar men det blir istället en strut med pommes. Medan jag väntar åker jackan av och solglasögonen på. Pommesen är varma perfekt krispiga med tydlig sälta.

Ungefär i höjd med Eriksdalsbadet är de slut på andra sidan vattnet syns Nacka.

Vid Barnängsbryggan är endast någon kvist på körsbärsträdet i blom. Det är alltid någon vecka senare än på Bysistorget och i Kungsträdgården. En liten mjukglass blir det i kiosken. En äldre man i kön framför mig tappar körkort, färdtjänstkort och bankkort utan att märka det. Jag plockar upp och lämnar åter hoppas att det inte händer honom igen.

Strax kommer Viking lineterminalen utsikten över Gröna Lund, Skeppsholmen och Gamla stan är slående annars är denna kraftigt trafikerade sträcka inte så rolig.

En liten avstickare uppför trapporna och sedan vägen till Bysistorget blir det. Där blommar körsbärsträden allt är utslaget.

Åter nere på Södermälarstrand når jag snart Långholmen efter att ha beundrat Riddarholmskyrkan, Stadshuset och Norrmälarstrand på andra sidan.

Över Långholmen strosar jag lite planlöst går förbi ett antal båtar på land. Caféet Stora Henriksvik med sin trädgård ner mot vattnet är stängd eftersom klockan passerat 17. Några steg bort ligger Långholmens koloniträdgårdar med anor sedan 1837. Några personer är här och arbetar. Det spirar och grönskar så smått och vårlökar i full blom.

I gamla fängelset finns både värdshus, café, hotell och restaurang. Foajen är inbjudande här sätter jag mig för att ladda mobilen och mig själv.

Minnet städar fel

Dagen börjar med en nyhetssändning på tv som följs av en väderprognos jag verkligen är intresserad av. Omedelbart prognosen är slut har jag glömt innehållet.

En tågresa är bokad på morgonen jag tittar i mobilen efter vagn och sittplats lägger ner mobilen för att genast ta upp den igen då jag glömt.

De tre sakerna jag dagen innan skulle köpa i affären gick inte att komma ihåg utan att skriva ner dem.

Dessa små saker viktiga i stunden och som jag egentligen prioriterar att minnas verkar omöjligt att komma ihåg.

När som helst kan jag rabbla tyska prepositioner som styr ackusativ och dativ eller för den delen Jacobs tolv söner. Inte något som spelar roll för mig. Ibland fastnar någon låt i hjärnvindlingarna som tycks gå på ständig återupprepning utan att kunna städas ut.

Inte något av detta önskar jag minnas ändå gör jag det och tappar andra viktigare saker jag vill ha i minnet. Varför städar hjärnan ut fel saker och behåller det jag inte vill ha eller behöver?

Plötsligt överraskar minnet en annan gång genom att ge mig svaret på något jag ibland sökt efter för veckor sedan och slutat tänka på, med händerna i diskbaljan dyker från ingenstans det tappade namnet upp i mitt huvud utan att jag vetat att jag tänkt på det.

Vad lärde du dig?

Vad lärde du dig? Denna fråga ställs i alla möjliga sammanhang. Vad betyder det och vad vill frågeställaren att det mynnar ut i?

Ofta handlar det om svåra situationer som vad lärde du dig av olyckan eller sjukdomen du eller någon nära råkade ut för.

Vad lärde du dig av att bli mobbad, av skilsmässan eller branden?

Allt som inte förgör härdar heter det, är det möjligen grunden till frågan?

Någonstans i livet finns en bråkstake eller en energitjuv att hantera kanske en situation snarlik en tidigare som hanterats. En utmaning mer att beskriva som en utmattning. Erfarenhet läggs till erfarenhet många gånger ganska lika medan livet pågår. Situationer och personer som skapar energiläckage men med begränsad möjlighet att påverka eller förändra.

Det händer att jag ibland vill svara på frågan vad lärde du dig med absolut ingenting men jag fick erfarenheter som jag inte vill ha som inte gick att värja sig emot.