Passar den, eller det?

Hon har stuckit in huvudet i provrummet utan att jag märkte det och utbrister, den är väldigt fin på dig. Jag gillar den rutiga skjortklänningen i höstfärger som även får mig att tänka på julen.

Är den inte lite liten säger jag. Det är minsta storleken svarar expediten, det finns inte mindre. Det förstår jag, men tycker den är lite trång över axlarna. Nej, nej, säger hon, det är bomull, du går in den, risken är att den blir för stor om du tar en större. Vi har samma åsikt men också olika. Klänningen passar mig i färg och form, men är den för stor, för liten eller lagom? Den kommer antagligen att anpassa sig något efter min figur, om den vill.

Tanken slår mig vilka likheter det finns mellan ett provrum och en anställningsintervju. Två parter som möts för att se om de passar för varandra. Platsannons och cv möts i vekligheten liksom plagg och person möts i provrummet. Kommer de att anpassa sig till varandra liksom klänningen till figuren? Eller kommer det att trots allt spricka i sömmarna?

Blir det en perfekt matchning där åskådare kan se en lyckad kombination? Det som ser bra ut, känns inte alltid bra eller det motsatta, det känns bra men ser inte lika fint ut.

Håller det i längden? Kommer klänningen bli bättre och bättre med tiden, eller fort tappa färg och form, bli noppig? Kommer jag då kunna ta hand om den på bästa sätt för bevarande?

Plötsligt kommer jag på att jag har bråttom, byter om och lämnar affären. Fortfarande funderande på om klänningen är rätt för mig och om den är värd sitt pris. Det är ett beslut som måste övervägas. På det sättet hamnar mest riktiga trotjänare i min garderob. Somliga strikta, andra busiga, varma och svala, med det gemensamt att de är utvalda för att fungera ihop och länge tillsammans som lojala vänner. Sådana behöver även omvårdnad.  

4 reaktioner till “Passar den, eller det?”

  1. Man får vara glad så länge det finns någon som kan och vill hjälpa till när man ska försöka prova kläder, för det är ett grannlaga arbete att råda en kund. Jag som bor på en liten ort hade förr förmånen att kunna få låna hem och prova i lugn och ro.
    Önskar dig en fin helg!

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s